1. Varför gick du en gång med i Folkmakt?
För att det var det bästa alternativet - “frihetlig” och klasskampsperspektiv med utomfackligt och stadsdelsfokus.
2. Varför gick du ur, om så? Specificera gärna grund för utträde. Är det personkonflikter så skriv det, men inte nödvändigtvis med vem.
För att det inte fanns någon meningsfull utåtriktad aktivitet mer än att kränga tidningar. Det kändes som Folkmakt Angered var inne på en vettigare linje några år senare, men när jag var med (-95, -96 tror jag) var den dominerande linjen att man inte skulle “intervenera” mer än att sälja tidningar.
3. Vad ville du med organisationen?
Kommunism
4. Vilken nytta har du haft av ditt medlemskap i Folkmakt, om någon?
Vi studerade arbetarrörelsens historia en del (från mörkret stiga vi mot ljuset), det var rätt vettigt.
5. Om du ser på organisationen idag/när du lämnade, vad tror du om utvecklingen fram till idag/då och varför det gick som det gick (Organisationens inställning/politik, organisationens medlemsbas, övrig vänsters syn på och “behandling” av oss, utvecklingen i Sverige och världen ö.h.t)
Jag tror helt enkelt vi hamnade i ett märkligt gränsland mellan förbund och propagandagrupp. Vad är nyttan med en lång plattform om allt man gör tillsammans är en tidning? Varför ha medlemmar i en propagandagrupp? Som jag uppfattade det så var det (den rådskommunistiska) inställningen att man inte skulle ingripa i kamper för att man sabbade “massans renhet i kampen” som bakband organisationen till att sälja tidningar på torget.
6. Vad är din inställning till politisk organisering i allmänhet?
Att det är bra och nödvändigt, se nästa svar.
7. Vilket syfte anser du att en politisk organisation ska ha?
En politisk organisation skall analysera och sprida de kamper som förs av proletariatet, och aktivt knyta ihop kamper rent praktiskt sett. Genom de pol. org´s kan man också behålla kontinuitet och kunskapsöverföring som underlättar kamperna. Samtidigt måste man försöka hålla en balansgång så att man inte gör organisationen till språkrör och representant för kamperna.
Hehe, jag grävde fram ett brev jag skrev för några månader sedan i en av Kämpa Tillsammans!-interndebatter, det behandlar mest “revolutionärens roll” egentligen men passar rätt bra här.
“Nu tänkte jag skriva lite om hur motståndet kanske kan utvecklas och den “revolutionära organisationens” (alltså inte partiets) roll i det. Alltså hur det ansiktslösa motståndet kan nå en “kvalitativt” högre nivå. Jag tänker mig att organisationen fungerar 1.som en länk mellan kamper 2. för att sprida och generalisera kampmetoderna 3. för att behålla kontinuitet 4 för att analysera motståndet och se internationella exempel och kopplingar.
Att kalla det här något annat än avantgarde ser jag bara som frihetliga fantasier. Delvis sysslar t.ex Kämpa Tillsammans redan med det här, dock inte riktigt på en tillfredställande nivå…Jag tänkte försöka dra exempel från det ansiktslösa motståndets mikronivå: När det gäller bostadskamp så flyttade flera drivande aktivister från kvarteret Öknen men flera nya människor som vi kände hade tillkommit . De var beredda att försöka dra igång lite kamp för förbättringar (och har nu ordnat möte med andra boende) Jag träffade flera nyinflyttade och berättade för dem om husets historia, kontakter med fastighetsägaren och de tidigare försöken med protestlistor osv. Dessutom förmedlades kontakten med kvarterslyftet.
I bageriet fanns en liknande kunskapsöverföring: nya anställda fick veta vilka kampmetodersom användes, vem som var chefens rövslickare och en massa annat matnyttigt de kunde behöva. Nyanställda från “rörelsen” fick veta ännu mer ofta innan de började. Missförstå mig inte nu, en sån kunskapsöverföring fanns delvis från andra anställda också. - Men den var inte lika systematisk och kom mycket mer sporadiskt. Dessutom ordnade vi föredrag med Frances Tuuloskorpi och en som varit aktiv i en (r):ar cell. Det var ingen politisk organisation som pysslade med det här utan det var utifrån man kände varandra från en social och politisk miljö - som är rätt stark i Södra Innerstaden. Bägge exemplen är ju mest för att behålla kontinuitet men även för att sprida kampmetoder.
Sedan till hur det ansiktlösa motståndet kan utvecklas så tänker jag mig att en sådan utveckling måste vara baserad på DET SOM REDAN FINNS. Alltså, det finns en massa militant folk ute på arbetsplatser, skolor och i bostadsområden. Typ “solidariska kompisgäng” som i arbetsplatsrapporterna. Jag tror vi kan få en mäktig rörelse om folk i dessa informella organisationer börjar identifiera sig med varandra, stödja varandras kamper och knyta kontakter med varandra (jag tror det är ett rätt kort steg i många bostadsområden). På arbetsplatser kan man börja agera ännu mer utan facket. En otroligt viktig sak i det här är att folk tappar fötroende för de socialdemokratiska organisationerna (en viktig skillnad från att tappa förtroendet för ledningen) Detta är faktiskt rätt centralt i hur jag ser på en revolutionär utveckling i Sverige.”
8. Vad för slags organisation tror du behövs för revolutionärer i Sverige idag?
En som jag beskrivit ovan.. Det jag kan tillägga är väl att jag anser att marxismen är ett nödvändigt verktyg för de analyser och förståelsen av arbetarkampen som behövs.
9. Vad skall en politisk organisation syssla med under kapitalismen?
Har väl kommit in på det redan..
10. Är du man eller kvinna (eller något annat för den delen)?
Man
11. Huvudsaklig sysselsättning/inkomstkälla under din tid i Folkmakt? Eventuella fackliga förtroendeuppdrag och ditt motiv till det/erfarenheter du gjort etc?
Arbetslös, praktikplatser, datortek, jobbade lite fackligt i Livs.
12. Huvudsaklig bostadsort under din tid i Folkmakt?
Malmö
13. Eventuell politisk organisering idag (parti, fack, annan grupp/organisation, oorganiserad men fortfarande socialist, “apolitisk” osv) ?
Autonomt Motstånd och Kämpa Tillsammans!
14. Välj, om möjligt, en eller flera artiklar/texter från tidningen, bulletinen, info-bladet, riff-raff (1:a eller 2:a upplagan), hemsidan, pamfletterna som du tycker ha varit bäst!
Kan inte säga något speciellt, men jag tycker nog att Folkmakt gjorde mest nytta i början med att införa klassanalys och klassdefinition i “rörelsen”, annars gillar jag Riffraff version 2 bäst.
